ERIK NISSER

Diplomerad drömcoach IDP

XXXXXXX

(senast uppdaterat 2006-03-31)
 


Praktik: Vintervägens DC-mottagning i Solna;
tel 08-643 1881 eller 070-110 4415

Erik Nisser arbetar som översättare, främst av
psykologisk facklitteratur, och undervisar vid
IDP Institutet för Drömpsykologi där han också
ansvarar för ämnesområdet
Symbolik och symbollära.
 
Jag började intressera mig för drömmar och drömpsykologi för 15 år sedan, och har försökt följa mitt eget drömliv sedan dess. Men jag ska erkänna att jag periodvis inte minns drömmarna eller helt enkelt bortser från dem. Fast det brukar inte fungera någon längre tid, förr eller senare kommer en underlig, obehaglig eller i alla händelser fängslande dröm, som gör att jag sitter där med pennan i hand igen och antecknar, grubblar och förundras. Har man en gång givit sig i kast med sina drömmar, kretsar man ständigt tillbaka till dem igen. Det är min erfarenhet att drömmarna, om man gör sig mödan att följa dem en längre tid, är förbluffande uppslagsrika och konsekventa, vilket stämmer till en viss ödmjukhet. De är som ett öppet fönster mot en vidare värld, där man själv lever fast man inte riktigt vet om det.

- Det var också därför jag såg IDP:s utbildning till diplomerad drömcoach som ett tillfälle jag inte fick missa. Och jag har absolut inte haft anledning att ångra mig.

- Kurserna är intensiva men i gengäld väldigt givande och arbetet som drömcoach känns ibland som ett rent privilegium: det är en sällsynt gåva att få förtroendet att följa någon på hans eller hennes inre resa i drömmarnas regi, och man kan inte annat än ytterligare förundras över drömmarnas oförutsägbara "intelligens". Det är sällan man förstår allt med huvudet, men det är inte det viktigaste. Det väsentliga som drömcoach är att man tillhandahåller en kravlös miljö där drömmaren får möjlighet att varsamt känna sig in i sin dröm ur flera perspektiv, utan pekpinnar eller förhastade, "hjälpar-ivriga" kommentarer. Då får drömmen liksom större volym, den träder fram med vidare förgreningar, blir mer levande och angelägen.

- Det är som när man lagar ostsufflé: är ugnen lagom varm och stilla, kan sufflén svälla upp, ge ifrån sig sin oemotståndliga doft och bli nyttig näring. Börjar man hetsa den, med grillelement och varmluftsfläkt, eller sticka den med gaffeln för att kolla om den är "mogen", då skrumpnar den ihop, lägger sig platt i formen och varken luktar eller smakar. Och i magen känns den som en osmältbar sten. Drömcoachen ska bara se till att ugnen finns där, att den har lagom temperatur och att det inte skakar för mycket i golvet; han ska inte "sticka" i drömmen med gaffeln, inte jaga fram tolkningar, associationer och paralleller med blåslampa. "Drömsufflén" är inte hans att äta - endast drömmarens. Fast av drömmens ingredienser blir kanske alls ingen sufflé utan coachingens goda möte…